I morgon ska LillaNymo och jag åka till en skola i Botkyrka. Jag ska arbeta som lärare hela dagen, och eleverna ska bland annat få träna med LillaNymo.
Detta ska dessutom filmas av tv4, och vi ska titta och prata om det på Nyhetsmorgon fredag. Det här är en perfekt träning för hennes kommande arbete som vårdhund.

Vi hundägare måste ta ett större ansvar, och framförallt satsa på det vi själva kan påverka!

I går intervjuades jag av TV4 nyheterna angående det nya och jättefarliga råttgiftet. Jag beskrev då bland annat att det är viktigt att man som hundägare ser till att sin hund inte går och plockar saker ute och äter.
Sedan dess har jag fått en hel del mejl där man menar att jag borde ha sagt att råttgiftet måste förbjudas och att det är orimliga krav att ställa på hundägaren och hunden.

Det här förstår jag inte riktigt.
Visst, det vore väl superbra om ingen la ut giftiga saker i skog och mark som våra hundar kan äta, det vore väl alldeles utmärkt om våra hundar kunde gå lösa istället för koppel och alla accepterade detta. Det vore väl utmärkt om grannar och medborgare kunde acceptera att hundar skäller ibland, att hundar måste kissa och bajsa ute……..

Men….. så ser ju verkligheten inte ut. Och det är enligt mig en löjlig kamp att föra. Detta eftersom vi kommer att förlora.
Det läggs ut giftiga saker i naturen – Vare sig vi vill det eller inte!
Det finns människor som inte gillar hundar – Vare sig vi vill det eller inte!
Det finns dumma lagar och regler vi hundägare måste följa och anpassa oss till – Vare sig vi vill det eller inte!

Och här menar jag att det är betydligt lättare, smidigare, bättre (för individen) om jag som hundägare ser efter min hund. Var och en håller koll på sin hund!

En hundägare (som i och för sig säkert är jättebra som både hundägare och människa) intervjuades i nyheterna, och denna menade på att saker som hunden hittade på marken som hunden vill äta, var betydligt mer intressant än om ägaren ropade på hunden. Och menade därför på att det jag sa i intervjun kanske var bra, men omöjligt… (?)

Frågan är då – Är råttgiftet det verkliga problemet, eller är problemet faktiskt att hundägaren inte har kontroll på sin hund?

Visst… en värld som är rosa och alldeles underbar, det vill jag också ha. Men det är inte så verkligheten ser ut. Och det anser jag vi måste anpassa oss efter.

I dag har jag varit lärare i en dag på en högstadieskola. Samma skola jag själv gick i.
Självklart passade jag på att ta med LillaNymo så hon får lite erfarenhet, och självklart passade jag på att se till att TV4 filmade då eleverna tränade med henne.

Eleverna fick två saker att hålla sig till -
1/ Nonchalera felbeteenden, och belöna rätt beteenden.
2/Försök att tänka på att hon inte ska hoppa på människor.

Sedan tog jag ett kliv tillbaka och lät eleverna träna än det ena än det andra, och dessutom uppmanade jag eleverna att lära henne något nytt, något hon inte kan.

Jag är mäkta imponerad av eleverna, men också av LillaNymo. Vilken jäkla fin och bra hund hon är. Det bara är så.
Det här kan du se på Nyhetsmorgon fredag!

Om någon elev gör något som inte är bra för LillaNymo? – Det får hon komma över, och hur mycket fel hinner det bli då jag står några meter där ifrån!

Kan det inte bli förvirrande för en så ung hund med så många dressörer och säkert olika tekniker och sätt att träna henne på? – Jo, det blir det säkert. Det är bra eftersom även LillaNymo får “stå på tå” för att förstå. Det här är en erfarenhet hon kommer att bära med sig och ha nytta av resten av hennes liv.

En dag på skolan med så många olika elever, hinner hon verkligen lära sig olika saker på så kort tid? – Det hon lär sig en dag som denna är inte att “gå fot” eller “sitta vackert”, även om det var det eleverna tränade på. Det hon lär sig en sån här dag är erfarenhet, kommunikation, umgås med främmande människor.

En hel dag, blir inte det för mycket för en så ung hund/valp? – Jo, absolut. Det är alldeles för långt för att med stor motivation lära sig något. Men och andra sidan lär man LillaNymo på det här sättet att få uthållighet i det hon ska göra. Det är inte mindre viktigt. Dessutom lär hon sova gott i natt.

En del frågor om LillaNymos dag på skolan har jag fått, andra kommer att komma. Så frågorna och svar ovan är lite för att förekomma

För mig var dagen väldigt spännande och intressant. Jag har varit i rollen som lärare förut, men då för betydligt äldre människor.

Jag insåg direkt på morgonen på den första lektionen att det var dags för en motivationshöjare, så det första jag gjorde var att förbjuda handuppräckning. Ville man säga något, så skulle eleven bara säga det rakt ut. Utan att räcka upp handen. Bara den informationen från mig på morgonen fick eleverna lite mer vakna och jag kunde redan där se en motivationshöjning.

Jag berättade detta för en lärare i lärarrummet som tittade lite konstigt på mig. Denne var lite orolig för hur detta skulle se ut nästa gång jag höll en lektion, om ingen behövde räcka upp handen vill säga.
Jag log och berättade för läraren att detta gällde idag, inte i morgon. Nästa gång gör jag helt om, och kräver handuppräckning. Variation, variation, variation……. ( som i all träning som bygger på motivation)
Jag berättade också den lilla detaljen att jag hade som krav på eleverna att vi skulle prata om ämnet, inget annat!
Vet inte om min lilla variant gjorde susen, men mina elever idag var i vilket fall intresserade, motiverade, och oerhört artiga mot mig och mot varandra.

Dessutom… den tjej som började dagen med frågan – När får vi gå hem – hon var kvar långt efter jag avslutat dagen och sagt “hej då”.

Som avslutning på dagen fick jag också rektorn att ställa upp som figurant för en välutbildad polishund. Rektorn, en trevlig kvinna, var nervös och lite rädd, men hon ställde upp. Det blev en härlig och populär avslutning på dagen.

Jag har min uppfattning klar, vilken är din?

Konsekvens är viktigt i ett hundägande, men ha så få regler som möjligt!

Konsekvens är en viktig del av ett hundägande och det bygger ju på att det jag säger eller har sagt, är det som gäller.
Inkonsekvens kan skapa en osäker individ, en problematisk individ, och bekymmer för hela flocken/familjen.

Men för att kunna vara konsekvent, och för att inte begränsa hundens livsglädje, så anser jag att reglerna omkring där du är konsekvent ska vara så få som möjligt.

Det finns hundägare som har en mängd regler som exempelvis – Hunden får inte tigga vid matbordet, får aldrig gå in eller ut genom dörren förrän mig själv, får inte ligga i soffan, får inte äta upp kattens mat, får inte… får inte… får inte….

Det första som slår mig när jag hör detta är – Det måste vara omöjligt att vara konsekvent i dessa regler dygnet runt året runt. Det andra som slår mig är att hunden i vissa fall måste känna sig otroligt styrd och kontrollerad.

Vissa regler måste man ju givetvis ha, det förstår jag med. Men jag anser att de ska vara så få som möjligt.

Själv satsar jag på att bara ha en enda regel som jag är konsekvent med (även om jag tyvärr ibland måste ha någon regel till). Och det är – “Lyssna på mig, kommunicera med mig, då jag vill det med dig!”

För i min värld, om hunden vet att den alltid måste kommunicera med mig då jag vill det, då styr jag ju allt i alla fall. Utan att tjata om massa regler hit och dit som bara gör mig som flockledare tråkig.

Skulle vara väldigt intressant att få veta hur du ser på det här med konsekvens

Jag fick en videohälsning idag

På min instagram @hundcoachen kan du titta på klippet, och höra vad Victoria Silvstedt säger till mig

Annars vill jag säga att du absolut INTE får missa kvällens avsnitt av “Mitt liv som valp”. Kanske är det mitt favoritavsnitt. Vilket är/blir ditt?
Klockan 20 00 i kväll, på Sjuan!

Ett alltid är inte alltid ett alltid, och det ska du alltid tänka på!

Framför allt gäller detta då vi håller på med hundar. Inget är hugget i sten, och förutom att det alltid handlar om en individanpassning, så kan olika typer av situationer och händelser skapa undantag eller annat.

Jag är emot stryphalsband, och använder det aldrig…….. Om jag inte är orolig för att hunden kan bli rädd eller skrämd, och kan krypa ur halsbandet och försvinna iväg/skada sig.

Att rycka i kopplet är alltid fel………… men om min hund biter sig fast i grannen så är det klart att jag rycker till i kopplet om det behövs för att hunden ska släppa.

Min hund får aldrig hälsa på andra hundar under en promenad……….. Jorå, visst kan jag göra ett undantag då och då. Även om jag vet att det inte är särskilt bra.

Jag ville bara ta upp detta, och be dig tänka på detta….. jag tror det är bra att inte låsa sig för vissa saker.

I morgon blir det ingen Nyhetsmorgon för mig och LillaNymo….. Detta på grund av den tragiska och otäcka skolattacken idag.
Man känner att det är bättre om LillaNymo och jag kommer igen nästa vecka istället, och det håller jag verkligen med om.

Så fruktansvärt tragiskt och otäckt……..

Hur tjock ska en hund vara?

En hund ska vara lika tjocka som du och jag borde vara. Alltså inte alls överviktiga!
När hunden arbetar hårt bör man kunna skymta revbenen. När du lägger handen på bröstkorgen ska du kunna känna revbenen utan att gnugga allt för hårt.

Vissa hundar har längre päls, och då kan det vara bökigare att se, därför är det viktigt att känna.

En valp och unghund ska hellre var för smal än tjock. Extra kilon under uppväxten, och därmed onödig vikt under uppväxten påverkar leder och hälsa mer än vad många tror.

Vissa raser ska vara tjockare än andra raser!

Jo, så är det i och för sig. En Rottis ska vara kraftfullare än en Vinthund, men det innebär inte att Rottisen ska vara fet.

Jag vågar påstå att exempelvis två raser som ska ha några extra kilon, Labrador och Rottis, ofta och till och med väldigt ofta, är alldeles för tjocka. En arbetande hund, ska ha de bästa förutsättningarna för just arbete, och då är extra kilon att bära på bara negativt.

Vid viktnedgång, ökad motion eller minskad mängd mat?

Generellt vill jag påstå att det är mängden mat som gäller. Mindre mat om hunden ska gå ner i vikt. Givetvis måste hunden även ha motion, men och andra sidan är det viktigt att successivt börja motionera en hund. En riktigt överviktig hund måste först gå ner i vikt innan motion kan starta. När väl motion kan starta måste det göras successivt.
Det som inte ska underskattas eller glömmas bort är det man ger hunden mellan måltiderna. En kaka då och då, eller belöningar under träning. Räknar man ihop allt detta så får man ofta en chock över hur mycket hunden får i sig.

Jag kom i säng redan klockan 2040 i går kväll, somnade direkt. Vaknade extremt tidigt i morse och började jobba igen.

Det jag gör nu är att bygga ett gästhus ute på ön. Ett litet hus med sängar och ett litet eget kök är det tänkt.
Eftersom huset ligger ungefär tio meter från stranden så kan jag lova gäster en bedårande utsikt när de vaknar.
Jag är verkligen glad för att kommunen gav oss lov till detta trots strandskydd och annat.

Kan du allt?

Nej, absolut inte. Det jag kan är hundar, och bygg. Det är inte så konstigt eftersom jag arbetar med båda sakerna.
Hundar har jag hållt på med hela livet, och bygg sedan jag lämnade årskurs nio och grundskolan. Jag har arbetat inom bygg sedan jag var femton, alltså snart trettio år…. (what!!!!!!)

Dessa två saker känner jag att jag kan, och lär mig mer av varje dag. Men sedan vill jag mer….. jag vill lära mig mer och mer saker. Och fick jag börja om i skolan igen, om jag fick hoppa tillbaka till 13 års åldern, då hade jag satsat på att bli lärare eller advokat.

Och då ändå är inne på arbete och annat……. Var ifrån får jag pengarna till att köpa julklappar till mina barn?
Jag arbetar ungefär 50/50 mellan hund och bygg. Detta är inte helt sant, utan jag skulle vilja säga 75/75 (det är i och för sig en omöjlighet).
Det jag tjänar mina pengar på, det jag får ihop pengarna på, det är inte mitt bolag eller mitt arbete inom hund. Tvärtom så är det ganska dålig lönsamhet på det.
Där jag tjänar mina pengar är hårt arbete inom bygg och fastigheter. De bolag vi har där, det är där jag får ihop pengar till julklappar, det är tack vare god lönsamhet där jag överhuvudtaget kan arbeta som jag gör då det gäller hundar.

Nu ska jag ut och blanda betong, och gjuta hela dagen

Det är andra än människor som blir fascinerade av månsken

Jag blir kvar ute på ön till i morgon bitti. Det innebär att jag ställer klockan på 04 35 för att hinna in till City i tid.
Men det är det värt!

-”Hund väckte familj och räddade alla från att brinna inne!”
-”Hund hoppade i vattnet av sig självt och drog in ett barn som höll på att drunkna till strandkanten”
-”En polishund hittade en bomb och räddade en stor mängd människor från att bli sprängda i luften”

Det finns hur många hjältehistorier som helst då det gäller hundar, men förstår hundarna verkligen vad de gör?

Jag tror inte det!

Om jag ska börja med det som är enklast – polishunden som hittade bomben.
Vi vill hitta en eventuell bomb för att vi inte ska bli sprängda i luften. Hunden vill hitta bomben för då får den en leksak av husse/matte.

Hunden som väckte familjen då det brann, den gjorde sannolikt det eftersom branden gör hunden osäker. Det luktar inte som vanligt, det låter inte som vanligt, och så vidare…

Hunden som hoppade efter barnet i vattnet reagerade sannolikt på samma sätt som hunden vid branden – Här är något som inte stämmer, osäkerhet och så vidare….

Jag vågar påstå att det är ungefär som ovan, men det gör väl inte hunden mindre hjälte för det. Hundar är hjältar – punkt slut!
Men samtidigt tycker jag det är viktigt att komma ihåg att hundar inte kan tänka som vi, att de inte tänker som vi.

Man har avlat på hundar som är bra på att kommunicera, bra på att förstå oss människor i 15000 år eller mer, klart som tusan den är bättre på att leva och förstå oss människor mer än vad exempelvis en varg är.

Du kan lära en hund ord som exempelvis – Bord, lägga sig, uppe, på – och du kan lära hunden att ex vis – Lägg dig uppe på bordet…. Det är inte ens speciellt svårt vågar jag påstå.
Man bara för hunden även kan ordet – under (i ett agilitysammanhang ex vis) – så tror jag inte hunden skulle förstå om du helt plötsligt säger – “Lägg dig under bordet”.
Tränade man lite på även detta så skulle även detta fungera efter ett tag, men det skulle inte fungera direkt som om du skulle säga det till mig.

Men vem vet…. om 5000 år till, då kanske hunden till och med pratar med oss.

Spännande och intressant som tusan tycker jag. Även om jag inte riktigt håller med några som forskar inom området. I alla fall inte om allting i detta ämne.

https://www.youtube.com/watch?v=PpGX27RpJz0

Den här filmen angående kloklippning, och tio andra korta instruktionsfilmer finns på Youtube……. bara så du vet

LillaNymo och jag besöker tv4 och Nyhetsmorgon på torsdag denna vecka. Då ska vi bland annat titta på då högstadieelever tränar LillaNymo som en förberedelse för hennes kommande arbete som vårdhund.

Skulle din hund kunna bita en människa?

Det första svaret utan att tänka efter blir förmodligen – ja – eller – nej!

Men om man tänker efter lite mer så inser man snart att varje hund kan komma att bita en människa om den blir ordentligt pressad/stressad.

Men vissa hundar, och här pratar jag individer inte raser, där sitter ett bett väldigt långt inne. De allra flesta hundar jag haft kan jag se framför mig situationer där de skulle bita för att freda sig. En del av de hundar jag har haft skulle till och med bita bara den fick.
Men en schäfertik jag hade för några år sedan, och LillaNymo som jag har hos mig nu, där sitter det riktigt långt inne.

Det här är ju en fråga om mentalitet, erfarenhet hos hunden. Och vissa hundar är bara så där helt genomsnälla (om jag får använda ett mänskligt uttryck).

Men den genomsnälla hunden, som typ LillaNymo….. kan man göra den hunden till en hund som bits?
Svaret på den frågan är sannolikt ja.
Genom en dålig hantering av hunden och genom att ge fördel till minsta lilla tendens till aggressivitet hon skulle visa. Det skulle ta tid och mycket träning, men det skulle nog gå.

En hund bits av i huvudsak två orsaker -

1/ En riktigt rejäl kamplust. Den hunden kan bita och vara glad och lycklig. Det är rörelser och jakt som gör att hunden biter. Det självförstärkande i detta beteende är jakten, men också själva kampen och ruskandet i bettet.

2/Aggressivitet. En hund som fått fördel i att visa aggressivitet, eller en hund som har ett visst mått aggressivitet som den kommer att använda i en situation där den känner sig pressad.

Vissa individer kan ha både en stor kamplust och en stor aggressivitet, men ändå vara en trevlig stabil hund tack vare bra nerver och en bra dådkraft. Detta tillsammans med en sund uppfostran. Medan andra individer med dessa egenskaper fast med dåliga nerver och dåligt mod kan vara ganska läskiga.

Hunden med en extrem fin kamplust kanske aldrig skulle bita för att den blev pressad, men den jagar kanske gärna efter och bits då den attraheras av en rörelse.
Hunden med stora aggressioner kanske inte alls bits när någon springer eller rör sig spännande, men biter direkt då den blir pressad.

Man kan alltså inte direkt säga att en hund som bits är så eller så. Man måste analysera varje bett och situation, samt hund från gång till gång.

På fredag blir det Idol “VIP-style” med några vänner från TV4. Vi får se om vi kan hålla oss i skinnet denna gång. Förra gången samma gäng gjorde något tillsammans var på Lets Dance. Och trots skyltar vid jurybordet – “Ingen får sitta vid Jurybordet” – så satte sig jag och Soraya (nyhetsankare) på stolarna och tog en selfie.
Vi fick jättemycket vuxenskäll, men det var det värt. Dessutom skyllde jag på Soraya, och sa att det var hennes ide

Annars är min vecka som den ser ut nu helt enkelt fruktansvärd.
Åkte iväg till arbetet kl 05 30 i morse, och kom hem från arbetet strax efter 20 00. Och så ser min vecka ut…. puh.

På torsdag morgon besöker jag och LillaNymo nyhetsmorgon, missa inte det!

Prova en dag, gör som du brukar men på ett helt annat sätt!

Du som följer mig och min blogg vet att jag tidigare har pratat om “tysta dagar”. Det vill säga dagar tillsammans med min hund, dagar där jag gör precis som vanligt, men helt utan att säga något till hunden. Allt jag gör eller vill tillsammans med min hund “säger” jag till hunden med hjälp av kroppsspråk och fysisk kontakt. Denna träning med “tysta dagar” ger otroligt härliga resultat.

Prova nu att vara helt annorlunda mot din hund mot hur du brukar vara.
Ska du be din hund att sitta, och du brukar använda kommandot “sitt”, säg nu istället exempelvis “sätt dig”.
Brukar din hund få vara i soffan, låt den inte vara det idag.
Leker du mycket med din hund, lek ingenting idag.
Vill du att din hund ska gå på vänster sida på promenaden, ha den på din högra sida idag.
Gör allt som du brukar, men gör det på ett sätt som din hund inte är van med. Gör det på ett sätt som en annan människa skulle göra mot din hund. Och berätta sedan vad som hände.

Jag tror många kommer att bli förvånade över hur hunden kommer att uppträda och hur hunden kommer att vara annorlunda. Saker som hunden gjort, bra eller dåliga saker, det kommer hunden inte göra idag. Och så vidare……

På det här sättet kommer du att märka hur du som hundägare kan ändra om din hunds beteende bara genom att du uppträder annorlunda. Och denna otroliga erfarenhet och den kunskap du får av detta, kommer du att kunna använda dig av vid exempelvis lösning av problem med mera.

Prova och berätta vad som hände!

Nu en dusch, sen är det sängen som gäller för mig. G’natt!

Vilket härligt gäng…. Dessutom i en helt fantastisk miljö.
Fyra Ridgeback framför ett slott. Skulle kunna vara en inspelningsplats för en Bond-rulle

Idag blev det en lång arbetsdag igen. Åkte hemifrån 05.45 och kom hem till bostaden vid 21.
Jag längtar till fredag, då är denna hemska vecka över. (även om helgen även blir lite ansträngande. Två fester, vinterkonservering av båten, och en hittills hemlig inspelning för mig och Lilla Nymo på söndag)

Men i morgon bitti, torsdag, är jag och LillaNymo på Nyhetsmorgon vid 09 45. Och senare på kvällen vid 20 00 är det “Mitt liv som valp” som gäller. Nu har jag inte sett morgondagens program när det är redigerat och klart. Men har man inte redigerat bort alltför mycket av den träning vi gjorde, då blir det faktiskt ett riktigt bra program (hundträningsmässigt alltså) Programmet är ju alltid bra å andra sidan

Loss, hunden ska släppa det den har i munnen då jag säger till – Ska det bygga på krav eller på belöning?

Släpp när jag säger till, det tjänar du på – Så tänker jag då det gäller att en hund ska släppa då jag säger loss.
Detta gäller i vardagen, lydnaden, och även i skyddsarbetet.
Visserligen blandar jag in en kravfas i detta, men träningen b bygger ändå på att hunden får “fördel i” att göra som jag säger.

När en hund får en korvbit i munnen (som ett exempel) då ska den veta att om jag säger loss, så ska den spotta ut korvbiten. Det ställer jag ett krav på. Men samtidigt vet hunden att om den spottar ut korvbiten så kommer den få äta upp den mer eller mindre omedelbart.
I skyddsarbetet likaså. När jag säger loss, då måste hunden släppa. Men samtidigt vet hunden att när den släppt så får den bita igen.

En hund gör alltid det den får fördel i att göra, och det gäller även i detta.

Men då kanske någon undrar hur jag gör med en matglad labrador som älskar korv. Så fort hon får den i munnen så sväljer hon ju korvbiten.
Det är helt sant, men då börjar jag träningen med att hon inte får ta den i munnen. Jag håller den i handen och för fram den mot hennes mun. När hon ska till och ta korvbiten från min hund säger jag – loss. Alltså innan hon tagit den.
Då reagerar hon med ögonkontakt (frågande) och jag belönar med korvbiten och ett varsågod.
Snart kan hon få ta den i munnen, men spottar ut den så fort jag säger loss (kort tid första gångerna). Men jag lurar henne aldrig på korvbiten.

Man behöver (bör) alltså inte träna loss genom att hunden måste ha något i munnen. Det räcker faktiskt med att hunden “tänker på ” att ha den i munnen. Då har man chans att träna framgångsrikt, och hunden lyckas inte trots att den gör “fel”.

Nu dusch, sen natti natti!

I går kväll var det Idol som gällde. Och självklart intog vi jurystolarna i pausen, även om det inte är tillåtet…. Och som vanligt skyllde jag allt på Soraya. Hon är ju ändå nyhetsankare liksom…  :-)

Nu ska jag iväg till en vän som fyller 70 år, och fira honom några timmar. Efter det så blir det en Halloween-fest med övriga familjen. Tidigt i morgon bitti kommer en båtmekaniker hem till mig, och ska vinterkonservera min båt.
Och efter det ska jag och LillaNymo klä oss riktigt fint och sticka iväg på en hemlig inspelning med tv4…..

Sen är det måndag igen

Det är så mycket hundrelaterat jag vill blogga med er om, och jag känner att jag misskött bloggen lite den senaste veckan. Men jag lovar bättring på detta om någon dag.
Jag lovar…..

Precis som många andra har jag med stort intresse (även om det hela är mycket sorgligt) väntat på någon förklaring av det som inträffade i Kolmården för några år sedan. Då djurskötaren hittades ihjälbiten inne hos sina vargar.

Direkt efter det inträffade och fortfarande hör man kommentarer som – “leker man med naturen får man räkna med detta”… “Stänger man in vargar i ett hägn så är det inte så konstigt”… och så vidare.

Och visst, man kan vrida och vända på för eller emot då det gäller att ha vilda djur i hägn, men om vi hoppar den diskussionen för en stund och istället tänker på själv händelsen….

Nu är det viktigt att komma ihåg att jag inte har mer information om händelsen än vad du själv har, nu är det viktigt att komma ihåg att jag bara spekulerar……….. Men, jag tror man söker en för krånglig förklaring till det inträffade.

Och det är viktigt att komma ihåg att man inte heller funnit en “krånglig” förklaring till det inträffade….

Men om jag med mitt hundkunnande, inte vargkunnande, utan bara hundkunnande, funderar på hur hundar blir i flock så är jag faktiskt inte lika förvånad som många andra “experter” verkar vara. Nappflaskmatade vargar eller inte……

I min värld tror jag att det inte är något “krångligt/märkligt/sjukt” som har hänt. Jag tror att man kan klassa detta som en ren och skär olycka. Visserligen inte en olycka som är acceptabel, men fortfarande en tragisk olycka.

Om vi utgår ifrån att dessa “nappflaskmatade” vargar (som jag själv varit inne hos under en längre stund) är vilda vargar som är uppfödda med människor trots allt är betydligt mer “vilda” än hundar, så är det redan där inte speciellt konstigt att det som skett sker.

Vad tror du händer om du sätter ihop 4 eller 5 syskonvalpar av en större och rejäl hundras i ett hägn, och låter dessa leva “halvvilt/halvtamt”?

Dessa djur blir mer vilda än den vanliga familjehunden, och flocken i sig där konkurrens av andra stressar djuren i vissa situationer.

Tänk er då tanken att djurskötaren går in i hägnet. Flocken blir glad och kommer fram…… Av någon anledning ramlar/snubblar skötaren när vargarna är som mest intensiva i sin hälsning. Något djur gör “något fel”, och en annan individ i flocken markerar detta. Stressnivån i flocken ökar nu betydligt mer än tidigare. Någon av djuren tar nu tag i skötarens kläder och rycker till. Även detta beteende pga stressnivån. Skötaren försöker freda sig mot det än så länge oskyldiga tilltaget men i detta ökar stressnivån ytterligare i flocken. Ett annat djur uppfattar detta som en konkurrenssituation, och ger sig också in i något som man kanske kan kalla konkurrenskamphandling. Nu kanske det är två vargar som sliter i skötarens kläder. Nu är kamphandlingar/stresshandlingarna i flocken så pass hög så att det oskyldiga rusket i kläderna tilltar, och skötaren blir nu biten lite mer allvarligt. Av denna anledning försöker skötaren nu freda sig och försöker komma upp på fötter. Flocken har nu en stressnivå, och en konkurrenssituation mot varandra som gör att stressnivån ökar ytterligare….. allt bara tilltar i styrka tills det hela helt enkelt gått för långt.

Min lilla berättelse ovan VET JAG SKULLE KUNNA SKE med hundar av rätt storlek, med hundar i en väl fungerande flock, med hundar där den ena tillfälligheten efter den andra faller på plats för att en olycka ska vara ett faktum. Detta VET jag kan hända, och jag har väldigt svårt att se, att detta INTE skulle kunna ske med vargar.

Om djur gör sig “skyldiga” till en sådan handling i grupp, behöver de då vara aggressiva mot människor – Nej!
Behöver de vara farliga efter en sådan händelse – Nej!
Är det en sjuk handling av hundar i flock – Nej!
Måste deras syfte från början varit att de skulle döda – Nej!

Jag måste tro, och förmodligen är det väl så, att det finns mer information av händelsen än den vi fått tillgång till, annars tror jag nog man krånglar till det helt i onödan.

Här vill jag nog citera Leif GW Persson – Krångla inte till det i onödan. Lösningen är ofta mycket mer enkel än så.

Jag tror, i alla fall inte efter den information jag fått se, att detta har att göra med att man försöker “tämja naturen” eller något annat. Finns det inte mer information än det vi kunnat läsa om (kanske har jag missat något), då tror jag inte på någon krångligare förklaring än den jag gjort ovan. (Givetvis med detaljskillnader)

Två stjärnor tillsammans……….

LillaNymo och jag besöker för övrigt tv4 Nyhetsmorgon på torsdag denna vecka

Jag försöker in i det längsta forma mina hundar till att bli som jag vill.

Tekniken är inte på något sätt ny, det är inte svårt, och det ger ett fantastiskt bra resultat.
För att min hund ska vilja komma till mig då jag ropar på den så börjar jag redan från början med den nya hunden (valp eller vuxen) att belöna den så fort den kommer till mig även om jag inte ropat.
Jag belönar hunden så fort den tar ögonkontakt med mig även om jag inte ber om det.
När hunden vill leka med mig och gör lekinviter med mig, så belönar jag detta genom att “svara” på hundens signaler (Tills det blir för mycket. Träning måste alltid anpassas).

På det här sättet lär jag hunden att hunden faktiskt kan styra mig och faktiskt själv kan avgöra om den ska få en belöning eller inte.
Vill den ha en belöning då vi är ute i skog och mark – Då är det bara att komma till mig!
Vill den ha en belöning på promenader eller i bostaden – Då är det bara att stirra mig i ögonen!
Vill den ha en belöning – Då kan den bara göra lekinviter till mig! (Just detta med balans)

På det här sättet lär man hunden på ett oerhört smidigt sätt att det” lönar sig att”…., “att den får fördel i” att göra det eller det.

Något en hund lär sig själv har en mycket större inlärningsgrad än om jag försöker lära hunden något. Det bara är så.

Dagarna tillsammans med mina hundar är ständig kommunikation. Precis som det är om jag umgås med en annan person. Man svarar på frågor, man svarar på olika reaktioner. Det är precis lika viktigt med en hund som med en människa man ska ha en fin relation med.

Onsdag…… några dagar kvar till lugnet på min ö.

Men först torsdag, vilket bland annat innebär Nyhetsmorgon med LillaNymo. Men också teveprogrammet – Mitt liv som valp – senare på kvällen.
Men… det är inte förrän i morgon torsdag, alltså

Vad betyder det då din hund stirrar dig rakt i ögonen?
Förmodligen samma sak som när din partner gör exakt samma sak. Alltså en mängd olika saker.
Hunden kanske vill ha något. Kanske en godis, en kram, lite ögonkontakt, en flirt eller något annat. Kanske är hunden “sur” för något och vill visa det.

Vad betyder det om hunden vill vara nära, kanske till och med uppe i knät eller ligga ner på ens bröst?
Förmodligen samma sak som när din partner gör samma sak. Även om det blivit nästan som en skröna, så vill jag ändå understryka att det sällan eller aldrig handlar om dominans som någon fortfarande verkar tro.

Vad betyder det när hunden vill lägga upp en tass i ditt knä?
Förmodligen samma sak som när din partner vill lägga en hand på dig………. Det kan handla om närhet, om uppmärksamhet eller något annat.

Vad betyder det när din hund går undan från dig, och vill vara ifred?
Förmodligen samma sak som när din partner gör samma sak. Kanske är det så enkelt att den bara vill vara ifred en stund.

Att “läsa” en hund, eller tolka en hunds beteenden kan vara svårt. Speciellt med vissa individer. Men jag vågar påstå att krångliga och invecklade svar är det sällan fråga om. Hundar är mer raka och ärliga än vi människor. Hundar är med direkta och tydliga än vad många människor är. Krångla inte till det och gör det svårare än vad det faktiskt är. Och framför allt – Övertolka inte hundens uppträdande!

En inspelningsbild från inspelningen av Mitt liv som valp.

Kan jag ge min hund en bit av glassen utan att förlora ledarskap?
Kan jag ge bort en bit av min plats i soffan till hunden utan att förlora ledarskap?
Kan hunden få äta lite från min tallrik utan att jag förlorar ledarskap?
Kan hunden få äta sin mat före att jag själv äter utan att förlora ledarskap?

Tänker man sig en flock vilda djur, låt oss säga vargar, så menar säkert någon på att en individ aldrig delar med sig som i texten ovan. Och på grund av detta så bör vi hundägare inte heller göra det.

En utav dessa saker jag hör väldigt ofta är just att hunden inte får äta före familjen….. (?)

En hund har likheter med vargen, men det är inte en varg. Sen får man inte glömma bort att då man pratar beteende mellan vargar så pratar man ofta om vuxna djur. I jämförelse med vargen, då kan man nog sannolikt säga att hunden är en valp.
Och även vargar ser efter sina valpar….. så där faller dessa argument pladask.

Anledningen till att jag tar upp detta idag är för att jag pratade med en person i går som hade massor av märkliga inställningar omkring detta med ledarskap och hur man skulle leva tillsammans med sin hund.
Såna här saker som jag tagit upp ovan, som på något extremt etologiskt sätt eller resonemang kan vara intressant, är dock sällan till någon nytta. Snarare motsatsen faktiskt vill jag påstå.

Man krånglar till det i onödan, och det man ofta glömmer bort är att mitt hundägande inte ska vara statiskt.
Det som kan vara bra idag, behöver inte alls vara bra för min hund i morgon.

Någon kanske kan påstå att om jag köper rosor till min fru, så tar hon mig bara för givet och rosorna inte gör någon nytta alls för vårt förhållande.

Visst, detta kan stämma. Låt oss säga att jag köper en bukett rosor till min fru två gånger om dagen varje dag hela tiden – Då faller värdet, då blir det tjatigt, och då kanske blommorna har en negativ effekt på vår relation.
Men om jag köper blommor då och då – Då är det ju en förbättring av vår relation.

Så, med detta resonemang – Är rosor bra i ett förhållande eller ej?

Det är lite så vi diskuterar ibland omkring detta med hundträning. Det tycker jag vi ska passa oss för.

Illern Amadeus smakar på Williams godis

Vår iller är ett himla mysigt djur måste jag säga. Nästan som en blandning av katt och hund på något sätt. Han är ute och går i koppel och sele, och går på låda precis som en katt. Och precis som våra hundar så älskar han att åka ut till ön på helgerna.
Trevligt husdjur!
Och……. självklart är även denna lilla krabat försäkrad

Jag gjorde en liten sökövning med LillaNymo idag. Jag tog en snör-boll hon tycker är kul. Gick själv in i vårt växthus med bollen och hängde upp den ungefär en meter från marken, på en krok. Sedan släppte jag in LillaNymo. Hon sökte riktigt intensivt måste jag säga. I alla fall för att vara första gången. Och ganska snart fann hon bollen och markerade den spontant och riktigt fint.
Kul övning och lite hjärngymnastik till lilla godingen.
Denna lilla sökövning finns för övrigt på min instagram @hundcoachen

Annars har jag mest byggt hela dagen. Jag håller på med ett gästhus nere vid vattnet. Den som kommer och besöker mig här ute kommer att bo bättre än bäst. Och kan fiska genom att bara öppna fönstret

Om det är nu så att någon undrar…… Ja, jag har bygglov och dispens från strandskyddet!  :-)

När det blev mörkt ute tände jag både badtunnan och bastun. Sedan badade jag bastu en stund, badade lite i det kalla vattnet vid bryggan som är ungefär 7 grader (två gånger till och med), sedan avslutade jag med en halvtimme i 39 grader och badtunnan.

Det blir inte så mycket bättre för mig än här ute på ön….

G’natt och pussa din hund på nosen från mig

Här badar barn och hund i värmen……..

……..Och här badar jag i sju graders värme!
(Film på just detta bad kommer på min instagram när uppkopplingen är lite bättre.. @hundcoachen )

Följande aktiviteter då det gäller hund är inbokade för mig detta år -

Sweden horse show på Friends arena. Där är jag lagledare för ett gäng ryttare på agilityn, samt att du kan träffa mig/LillaNymo i Agrias monter under helgen.

Stockholms Hundmässa på Stockholmsmässan i Älvsjö.

Om du ser mig på någon av dessa tillställningar…. då måste du komma fram och säga “hej”

En fin bild på två underbart fina hundar……….

I kväll ska jag göra något väldigt intressant. Jag ska tillsammans med en god vän till mig göra ett anlagstest/prov på en hund och dennes möjlighet till att bli en fin specialsökhund. Alltså en test/prov på en rå hund för att se efter om det ens är lönt att lägga ner mycket arbete på hunden då det gäller detta.

Det som är viktigt för oss att se är följande -

-En hund som är helt oberörd av olika miljöer, underlag, höjder, skrammel…. allt allt allt. Denna hund ska i så fall kunna söka efter det den blir utbildad till att söka i vilken miljö som helst. Detta är något som redan måste finnas i hunden och är inget man kan träna sig till.

-En hund som trots noll träning söker på ett sätt som är intensivt, men utan inslag av stress. Ibland blandar man ihop en stressad hund med en motiverad hund, och det blir fel.

-Uthållighet! Hur länge orkar denna hund söka innan den ger upp…. ger den ens upp även om den inte finner det vi vill att den ska hitta. Här vill jag ha en hund som söker tills jag avbryter. Detta kan i viss mån tränas upp och förstärkas, men inte till den grad som vi vill.

Dessa tre saker är oerhört viktigt anser jag och är grunden till eventuell specialutbildning.

Det vi också vill titta på för att ha med oss i eventuell framtida träning är hur hunden arbetar. Hur använder den sig av eventuell vind, hur arbetar den systematiskt helt av sig själv, hur gör hunden då den finner det den söker efter.

Jag älskar att testa/pröva hundar för eventuellt arbete. Det är det mest intressanta som finns

Foto – instagram @martinaszamer

Nu har jag precis kommit från mitt möte med ett bokförlag. Ett mycket välkänt bokförlag, inte bara i Sverige utan i hela världen, men nytt för mig. Det var ett bra och inspirerande möte och nu har man förmodligen skaffat sig lite mer jobb igen.
Och går det som jag vill, då handlar det om två böcker av olika slag

Hunden vi tittade på igår, gjorde en test/prov på igår angående specialsöksträning, var en spännande hund.
Den var helt, och då menar jag verkligen helt, oberörd av olika miljöer. Trots detta inte på ett farligt sätt. Hon balanserade, men var försiktigt, hon klättrade men var försiktigt…. Riktigt härligt att se. Har sällan eller aldrig sett en hund med denna fina “miljösäkerhet”.
Hunden använde också nosen på ett härligt sätt och sökte effektivt.
Det lilla frågetecknet var dock uthålligheten. Men det får vi titta lite mer på längre fram, det här var något hunden aldrig hade provat tidigare så det är lite för tidigt att säga något om.
Värd att utbilda vidare, och titta på igen om någon månad eller så.

I morgon bitti är jag på Nyhetsmorgon. Men inte med lilla Nymo denna vecka. I morgon blir det istället med några andra valpar. Valpar som jag tror att du kan komma att känna igen Missa inte det!

Vi hörs lite senare, nu ett annat möte!

Möjligtvis kan jag nu uppfattas som negativ, eller tråkig, men jag är inte helt säker på att jag är positiv till detta.

På Aftonbladets “Brottscentralen” visar man ett klipp/inslag om att ett hunddagis patrullerar gatorna med sina hundar i syfte att skrämma bort inbrottstjuvar. Man pratar i inslaget om att hundarna kan vara skräckinjagande och att de gör nytta.

Okej, att människor rör sig i ett område där det är mycket inbrott – Helt okej eller till och med bra.
Men hur kommer hundarna in i bilden?

Här i inslaget målar man upp hundarna, som förmodligen är helt utan något skydds/vakt utbildning, som skräckinjagande och att de gör nytta……. Men vill vi att vanliga familjehundar ska uppfattas som skräckinjagande?

Jag trodde vi hundägare arbetade i raka motsatsen till detta.
Och…. och nu tänker jag på att faktiskt hundarna är i centrum för detta inslag……. om de skulle springa på en inbrottstjuv, som dessutom utmanar hundarna – Hur hanterar hundarna detta?

I sin helhet – att man ska röra på sig i områden där det är mycket inbrott – Helt okej. Men just fokusen på hundarna är jag inte speciellt förtjust i. I alla fall inte just nu.

Tänker jag fel, rätta mig gärna?!